Related Paintings of unknow artist :. | Boarding the Yacht | William Coddington | Breton Landscape | Sunset by the Sea, Brittany | Portrait of a young boy three-quarter length,wearing a red jacket and an ochre mantle |
Related Artists:
marcus larson
Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.
Peter Purves Smith
Peter Purves Smith (26 March 1912 - 23 July 1949), born Charles Roderick Purves Smith, was an Australian painter. Born in Melbourne, Purves Smith studied at the Grosvenor School of Modern Art in London and under progressive art teacher George Bell in Melbourne.
Santo angelo
(November 29, 1806 e December 30, 1879) was a Brazilian Romantic writer and painter, as well as an architect, diplomat and professor. He is patron of the 32nd chair of the Brazilian Academy of Letters. Porto-alegre was born Manuel Jose de Araejo in Rio Pardo, to Francisco Jose de Araejo and Francisca Antônia Viana. He would change his name to Manuel de Araejo Pitangueira during the independence of Brazil, due to nativist causes. Later on, he finally changed it to its definitive form: Manuel de Araejo Porto-alegre. In 1826, he moved to Rio de Janeiro, in order to study painting with Jean-Baptiste Debret at the Escola Nacional de Belas Artes. He also studied at what is now the Academia Militar das Agulhas Negras and took a Medicine course and Philosophy. In 1831, he left Brazil along with Debret to Europe, in order to improve his painting techniques. In 1835, he went to Italy, where he met Gonçalves de Magalhães, another Brazilian poet. He and Magalhães would create in France, in the year of 1837, a short-lived magazine named Niterei, alongside Francisco de Sales Torres Homem. Also in 1837, he becomes history painting teacher at the Escola Nacional de Belas Artes, in a post that would last until 1848, when he would become a drawing teacher at the Academia Militar das Agulhas Negras, and starts doing his first caricatures. In 1838, he married Ana Paulina Delamare, having with her two children: Carlota Porto-alegre (the future wife of painter Pedro Americo) and future diplomat Paulo Porto-alegre. In 1840 he is named the official painter and decorator of Emperor Pedro II's palace. He decorated the imperial palace in Petrepolis, the wedding of Pedro II with Teresa Cristina of the Two Sicilies and the aforementioned emperor's coronation. He was decorated with the Order of Christ and the Order of the Rose. Reuniting with Gonçalves de Magalhães and Torres Homem, he founded a periodic named Minerva Brasiliense, that lasted from 1843 to 1845. He would publish in this periodic his poem Brasiliana. In 1844, alongside Torres Homem, he founded the humoristic magazine Lanterna Megica, where he published his caricatures. In 1849, Porto-alegre founded the magazine Guanabara, alongside Joaquim Manuel de Macedo and Gonçalves Dias. The magazine, considered the official journal of the Romantic movement in Brazil, lasted until 1856.